Digital whiteboard underlättar repetition, främjar samarbete och ...

29 juni|

ITP Whiteboard är tjänsten som innebär att lärare och elever får tillgång till det som skrivs på sin klassrumstavla digitalt och i realtid – helt enkelt en digital whiteboard med oändliga möjligheter. Det som skrivs på tavlan kan sedan sparas både som fil och film, vilket gör att det underlättar repetition, främjar samarbetet mellan lärare och elever, samt blir en extra stödinsats i den nu högaktuella distansundervisningen.

 
ITP Whiteboard är tjänsten som gör att det du skriver på klassrummets tavla blir användbart digitalt i realtid och också kan sparas för åtkomst och användning i efterhand. Det ger också lärare och elever möjligheten att visualisera och förstärka element i undervisningen, något som visat sig vara extra värdefullt under rådande omständigheter då många skolor tvingats till att undervisa helt eller delvis på distans. Robert Månsson på IT Perspective, som står bakom ITP Whiteboard, berättar:

– Många av våra läraranvändare har under de senaste månaderna behövt stärka sin undervisning med hjälp av digitala verktyg, där ITP Whiteboard verkligen kunnat bidra. Oavsett var du befinner dig, så kan du fortfarande ta del av vad som sker på tavlan, hänga med i undervisningen och samarbeta med övriga involverade. Det är verkligen en av styrkorna i att arbeta digitalt – tillgängligheten och möjligheten att efteråt också kunna följa upp arbetet, bearbeta vad som har skett under lektionen och även att kunna dela materialet vidare.

ITP Whiteboard finns tillgängligt i Skolons bibliotek och användarna kommer där åt tjänsten med ett klick. ITP Whiteboard är även möjligt att knyta samman till Microsoft Teams, något som visades vara särskilt uppskattat under vårterminen.

– Ja, denna funktion har verkligen visat sig vara extra uppskattad och värdefull nu när fjärr- och distansundervisningen har kommit i extra fokus. Genom att använda ITP Whiteboard tillsammans med Teams, så blir det möjligt att använda din digitala whiteboard samtidigt som du håller i eller deltar i en videokonferens. Känslan av att det är live blir ännu mer påtaglig och tankar och idéer får verkligen chansen att flöda har vi fått höra när vi har pratat med våra användare, avslutar Robert.

För att lära känna tjänsten närmare och vilka möjligheter som finns med klassrumstavlan kommer här snabba fakta om ITP Whiteboard.

Snabba fakta om ITP Whiteboard:

  • Spara allt som skrivs på klassrumstavlan – få allt samlat digitalt och dela det vidare till dina elever. Finns live i både webbappen och den nedladdningsbara versionen.
  • Skapa egna app-övningar och lektionsupplägg på ett enkelt sätt.
  • Skapa en instruktionsfilm av din genomgång vid klassrumstavlan direkt.
  • Arbeta trådlöst och rör dig fritt i klassrummet (eller världen!).
  • Koppla upp dina elever i realtid mot whiteboardytan snabbt och utan krångel och behörigheter.
  • Ta fram en ny whiteboard yta/sida istället för att behöva sudda din befintliga tavla.
  • Gå tillbaka och repetera – hur många gånger du eller eleverna vill och behöver.
  • Knyt material och genomgångar till läroplaner och bedömningsmallar.
  • Spara ner arbetet i skolplattform eller skicka ut anteckningar och lektioner via dina redan etablerade kontaktvägar.

PREMIÄR: Sveriges mest omfattande digitala slöjdlexikon nu tillgä...

4 februari|

Är det möjligt att digitalisera slöjd? Självklart! Med Slöjdlexikon, som har byggt upp sin digitala informationsbank under 20 år, får lärare och elever ett helhetsgrepp på slöjdämnet. Med hjälp av guider, filmer och beskrivningar som följer kursplanen är det ett unikt läromedel som erbjuder det bredaste digitala utbudet för slöjdundervisningen. Nu gör Slöjdlexikon premiär i Skolon – vi pratade med Mi Möller från Slöjdlexikon för att lära känna läromedlet lite närmare. Häng med!

 

Med en mening: Vad är Slöjdlexikon?

Ett digitalt läromedel med filmer och beskrivningar om slöjdens olika tekniker och material.

Hur fungerar det?

Med Slöjdlexikon får eleverna filmstöd i sin inlärning på slöjden. Eleven kan själv repetera i detalj hur specifika slöjdmoment utförs samt följa beskrivningar av större projekt. Allt från att se hur en maska stickas till att följa beskrivningen på hur ett skrin tillverkas i trä.

Pedagogiken i Slöjdlexikon är enkel att följa, med beskrivningar för hela slöjden och alla material. Läraren kan enkelt ta in Slöjdlexikons filmer i sin befintliga planering och det går att länka direkt till en specifik film eller en hel beskrivning. För den som vill, så finns fullständiga arbetsområden att använda rakt av.

Vilka kan använda det?

Slöjdlexikon kan användas av alla elever som har slöjdundervisning, främst åk 3-9. Även folkhögskolor och högskolor använder läromedlet och det ser likadant ut för både lärare och elever.

Vilka möjligheter finns det med Slöjdlexikon?

När eleverna själva kan ta reda på nästa steg i sin process ökar självständigheten och säkerheten inför slöjdandet. Filmens möjlighet till repetition ger trygghet vid inlärning av nya moment. Det innebär stor avlastning för läraren som får tid över till andra delar av undervisningen. Att istället för att visa hur en rät maska stickas elev för elev, kan läraren lägga tid på att visa vad räta maskor kan användas till.

Slöjdlexikon är noga pedagogiskt granskat, könsneutralt och följer kursplanen för slöjd. Vi står för en helhet för slöjdundervisningen, där även historik, materiallära och berättelser om slöjd runt om i världen har sin plats.

Därför är Slöjdlexikon med i Skolon:

Likvärdighet för alla elevers utbildning främjas när alla elever på en skola eller i en kommun har tillgång till samma pedagogiska verktyg och läromedel. Med Skolon ökar tillgängligheten för både lärare och elever; de vet att de alltid har Slöjdlexikon nära och behöver inte komma ihåg extra inloggningsuppgifter.

Se mer:

 

Är det möjligt att digitalisera slöjdämnet? Självklart! Slöjdlärare Greger får möjlighet att på ett bättre sätt lägga upp undervisningen tillsammans med sina elever när det digitala läromedlet hjälper till att frigöra tid i slöjdsalen.

 

I Slöjdlexikon får du ett helhetsgrepp på textil-, trä- och metallslöjden. Här blandas artiklar, guider och filmer för att ge bästa digitala stödet för både lärare och elever.

 

Såhär kan det se ut när du klickat dig in på området textilslöjd – en tydlig överblick över innehållet.

 

Hur du stickar kan vara en utmaning innan du riktigt fått pli på hur det går till. Här får du veta mer om olika tekniker att sticka på och de smarta guiderna och filmklippen gör att du kan lära i din takt, spola fram och tillbaka och lära på ditt sätt. Det frigör också tid för läraren i klassrummet.

 

Har du koll på de olika redskapen som används inom träslöjden? Här får du koll på allt du kan tänkas använda när du arbetar med olika material och projekt.

 

Under ”Övriga material” kan du exempelvis lära dig mer om att vika papper, använda pärlor och göra smarta knopar.

 


Om Skolon – Vi samlar Sveriges bästa digitala skolverktyg och får dem att fungera i klassrummet

Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet. De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld. Skolon är idag ett av Sveriges mest snabbväxande edtech-företag, tillgängligt på över 4000 skolor och med tusentals nya användare varje månad. I biblioteket finns över 1500 digitala verktyg!

Gissa nästa verktyg i Skolons bibliotek – listar du ut våra...

3 februari|

Då var det dags igen för något av det roligaste vi på Skolon vet: att presentera en ny samarbetspartner och ett nytt verktyg i Skolons bibliotek! Vilket kan det vara?

Håll ögonen öppna, för alldeles inom kort avslöjar vi en ny partner och ett nytt verktyg i vårt bibliotek av digitala läromedel och skolverktyg. Kan du kanske redan nu gissa vad det är genom att titta på bilden ovan eller ta del av våra tre ledtrådar?

Tre snabba ledtrådar:

  1. Ett digitalt läromedel som har ett unikt innehåll för sina ämnen och som byggts upp under 20 års tid. Pionjärer inom digitala läromedel, alltså!
  2. Innehåller mängder av guider, filmer och instruktioner för ämnen som man spontant kanske inte tänker är möjliga att digitalisera (men visst går det!).
  3. Ett gediget lexikon som följer kursplanen och som ger eleverna möjligheter att själva steg för steg följa instruktioner, repetera dem och därmed öka självständigheten i ämnet.

Har du listat ut det?
Om inte, så kommer avslöjandet om nästa verktyg i Skolons bibliotek att ske när du minst anar det…spännande!

Programmering i skolan – vilka fördelar kan det ge eleverna...

2 december|

Programmering har gjort sitt intåg i de svenska klassrummen. Vad innebär det för eleverna och hur kan de dra nytta av programmeringskunskaperna i matematiken? Se och hör gymnasieläraren, läromedelsutvecklaren (Natur & Kultur) och författaren Daniel Barker berätta mer!

Daniel Barker är ett välkänt ansikte i IKT-kretsar, då han som gymnasielärare i matematik tidigt började använda digitalisering som hjälpande kraft i klassrummet i form av modellen Flipped Classroom. Hundratusentals har sett hans videos på Youtube under årens lopp och idag är han läromedelsutvecklare på Natur & Kultur, där han även gett ut böcker i ämnet skolans digitalisering. Med matematiken som grund i läraryrket ser Daniel programmeringens intåg i den svenska läroplanen som positivt.

Daniel, vad är fördelen med att elever numera får lära sig att programmera i skolan?

– Programmering finns ju med i matematik för alla elever numera. En av fördelarna med just det är att alla elever faktiskt får chans att lära sig att programmera. Att det inte bara är drivet av elever som kanske har en förälder som är intresserad eller har kompisar som är intresserade, så det är också en jämlikhetsfråga som jag tycker är intressant.

På vilket sätt kan just programmering ge fördelar i matematik?

– Jag tror att programmering kan bidra till att eleverna får arbeta med matematik på ett lite annorlunda sätt än de gjort tidigare. Elever som tidigare har jobbat mycket med att lösa uppgifter enskilt i en lärobok till exempel – om man ber dem att lösa uppgiften med hjälp av programmering, så blir det en variation som man kanske inte kommer åt genom att bara göra uppgifter i en bok eller digitalt läromedel. Det kan handla om att man t.ex. tittar på strukturer hos ekvationer, vilket också är nödvändigt, men som kan vara svårt att komma åt utan programmering.

Se klippet med Daniel Barker här:

Titta in i ett norskt klassrum – så arbetar läraren Kine me...

9 oktober|

Hur arbetar andra lärare digitalt i klassrummet? Idag får vi titta in i ett norskt klassrum, där vi träffar läraren Kine Pedersen och pratar om vilka möjligheter hon ser med skolans digitalisering. Häng med!

Vem: Kine Pedersen
Roll:
Lärare på grundskola
Kommer ifrån: Stange kommun i Norge

Kine, hur arbetar ni digitalt på er skola idag?

Vi använder i huvudsak iPads i vårt digitala arbete och i fjol fick vi 1-till-1, något som visat sig vara väldigt positivt för både elever och lärare. Vi har haft stor framgång med interaktiva program, där eleverna har fått möjlighet till att själva vara med på att utveckla undervisningen. Lärarna har också fått bra utbildning kring det digitala, något som verkligen har gett det hela ett uppsving.

Hur tycker du att undervisningen har förändrats sedan ni började arbeta mer digitalt hos er?

Vår skola har arbetat aktivt med digitala resurser i 2-3 år nu och jag ser en stor förändring jämfört med att bara undervisa med en tavla. Eleverna får ett helt nytt deltagande i lektionen än tidigare och detta har särskilt förändrats sedan de fick tillgång till egna enheter. Det har gjort det enklare att skapa en god rutin gällande nyttjandet av de digitala lärresurserna.

Möjligheten att arbeta med undervisningsmetoden flipped classroom har också varit väldigt positiv i mina ögon. Eleverna får möjlighet att sätta sig in i undervisningsmaterialet innan lektionens start och sedan göra läxorna under lektionstid med vägledning och stöd från läraren.

I din roll som lärare, hur har digitaliseringen påverkat din arbetsvardag?

För mig personligen anser jag att det har varit enormt tidsbesparande, något som innebär att jag får mer tid till undervisning än tidigare. Jag vill dock poängtera att det är viktigt för alla lärare att ha ett sunt förhållandesätt till digitala lärresurser. Du behöver inte använda digitala resurser till allt – det bästa lärandet sker när du nyttjar det digitala i kombination med att t.ex. skriva eller utföra andra praktiska uppgifter.

Hur har du sett att det digitala arbetssättet har påverkat eleverna?

Digitaliseringen har varit med och hjälpt elever som tidigare har haft utmaningar i skolan. För exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål har digitaliseringen blivit extra viktig. Program som t.ex. kan läsa upp bokstäver, ord och meningar högt hjälper nu eleverna i mycket större grad än vad som tidigare var möjligt. Program som ger eleverna möjlighet till att skapa eget innehåll gör också att undervisningen blir mer interaktiv och engagerande.

Även utanför klassrummet har digitaliseringen visat sig vara praktisk. Jag har själv använt program som möjliggör inspelningar och som eleverna sedan kan ta med sig hem när de ska göra läxor. Detta kan också göras tvärtom – att eleven tar sin egen röst, lyssnar på den och tar den in i klassrummet.

Vi har pratat mycket om möjligheterna kring digitaliseringen. Ser du några utmaningar?

Först och främst är det viktigt att läraren har fokus på att de digitala resurserna är just detta och inte leksaker. Som lärare är det viktigt att du vägleder eleverna till att ha rätt inställning till de digitala resurserna. Digitala resurser kan givetvis vara roliga, men först och främst ska de vara pedagogiska.

Vissa elever ser jag är ute efter att bli färdiga med en arbetsuppgift så fort som möjligt. Detta är inget unikt jämfört med tidigare, men digitaliseringen kan ibland göra det lite mer utmanande att kontrollera om eleven har lärt sig något eller inte. Det är därför viktigt för läraren att planera noggrant och ha en medveten relation till de digitala resursernas funktioner.

Till sist, hur tycker du att framtiden bör se ut för skolans digitalisering?

Jag tycker att det är viktigt med en struktur för de digitala resurserna och där du också har möjlighet att prova nya tjänster. För användare som inte är jättetekniskt lagda, så är det viktigt med en översikt och enkel struktur. Digitaliseringen ska trots allt göra det bättre och enklare, inte svårare. Det kommer också att vara viktigt att tänka utifrån kunskapsmål och läroplan för att fastställa riktlinjer för hur digitaliseringen faktiskt kan hjälpa. Världen blir bara mer digital och det är därför också viktigt för eleverna att de lär sig nätsäkerhet och att ha en sund syn på program, innehåll och integritet.

Tips från proffsen: Så kan du som lärare arbeta med digitaliserin...

1 augusti|

Hur arbetar proffsen med digitalisering i och/eller utanför klassrummet? Ta del av tipsen vi har samlat ihop från några av landets främsta profiler från skolans värld. Vad kan du lära dig av dem?

Magister Nordström – Hur du som lärare kan använda sociala medier

Rickard Nordström, också känd som Magister Nordström, har fått enorm uppmärksamhet gällande sitt arbete i klassrummet bland annat genom sina EQ-övningar, fredagsdanser och hur man bygger ett team av en klass. Hans filmklipp har gjort stor succé i sociala medier och här ger han lärare tips om hur man kan använda sociala medier i och utanför klassrummets väggar.

 

Maria Wiman – Så använder jag digitaliseringens krafter i klassrummet

Maria Wiman, flerfaldigt prisad högstadielärare och nyligen utnämnd till årets lärare för sitt arbete med värdeskapande arbete i klassrummet, har bland annat använt digitalisering som hjälp. Hur har Maria använt digitaliseringen som kraft i klassrummet med sina elever? Se Marias tips i klippet!

 

Frida Monsén – Så får vi med alla på digitaliseringståget

2018 stärktes den digitala kompetensen i läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Alla lärare har olika förkunskaper när det gäller det digitala, så hur får skolan med alla på tåget? Frida Monsén, lärare, författare och flitigt anlitad föreläsare, ger sina tips om vad man kan tänka på.

 

Adam Palmquist – Så kan du som lärare dra nytta av gamification i klassrummet

Gamification handlar inte om att använda spel i skolan, utan snarare att dra nytta av det som gör att spel får oss engagerade. Hur kan vi med framgång skapa motivation med hjälp av gamification i skolans värld? Adam Palmquist, utbildnings- och kunskapsledare, berättar om möjligheterna med spelifierat lärande och vilka effekter det kan ge för både lärare och elever.

 

Micke Gunnarsson – Så kan vi vuxna bemöta barns intresse för digitalisering

Sist, men inte minst: Med mängder av följare i sociala medier och föreläsningar över hela landet inspirerar Micke Gunnarsson från Barnatro med sina tankar kring barn, vuxna, digitalisering och livet i stort. Hur ska vi vuxna bemöta barns intresse för digitalisering? Se och hör hur Micke tänker, håller du med?

Årets lärare Maria Wiman: Hur använder du digitaliseringens kraft...

11 juni|

Maria Wiman är försteläraren som flerfaldigt prisats för sitt inkluderande och värdeskapande arbete med sina elever. Hur använder Maria digitaliseringen som kraft i klassrummet?

– För min del handlar digitaliseringen jättemycket om att nå ut utanför klassrummet genom att helt enkelt låta eleverna hitta mottagare på andra sidan skolan. Det kan vara i Sverige eller i världen, så att för min del handlar det mycket om att skypea, skicka mail eller spela in filmer som vi lägger upp på sociala medier eller liknande. För min del blir de här digitala verktygen några slags magiska mackapärer som gör att eleverna hittar riktiga mottagare långt bortanför där de geografiskt befinner sig, så att de får göra skillnad på riktigt i världen utanför! Guld!

Klicka på filmklippet ovan för att höra Maria berätta om sina digitaliseringstips!

Här kan du även läsa mer om när Maria blev utsedd till Sveriges bästa lärare 2019 av Handelskammaren.

  • Catarina Bjornsson

“Berätta vad ni använder, varför ni använder det och till vad...

27 maj|

I Bodens kommun finns en tydlig vision om att skolans digitalisering ska vara tillgänglig och användbar för alla. Vi pratade med Catarina Björnsson, verksamhetsutvecklare för elevhälsa och IKT i kommunen, för att få veta mer om hur det är möjligt att arbeta med likvärdighet som ledord i den digitala skolans värld.

Catarina, vad ser du för möjligheter med skolans digitalisering?

Jag tänker först och främst på orden likvärdighet och kompensation. Elever som har svårt för någonting kan få stöd, hjälp och arbeta på ett enklare sätt. En digital device och digitala verktyg kan verkligen hjälpa både lärare och elever på vägen. Andra fördelar är att det blir enklare att samla allt på samma ställe och att du aldrig glömmer böcker, anteckningar eller liknande.

För lärare blir det enklare att spara arbete och återgå till det man arbetat med tidigare, samt återknyta sin lektionsplanering och få en bättre överblick. Dessutom går det på ett smartare sätt att dela bra material med sina kollegor. Copy/paste kan i många fall ses som ett skällsord, men det är verkligen en jättestor tidsvinst att kunna kopiera och dela material med andra!

Vad ser du för utmaningar med skolans digitalisering?

Möjligheter och utmaningar ligger nära varandra och därför måste vi kunna möta utmaningarna på rätt sätt. Ett tydligt exempel är t.ex. källkritik. Hur vet jag som elev vilka ställen som är bra att plocka information från? Vilka källor är att lita på? Hur granskar jag? Hur vi delar information har förändrats och det hela går väldigt snabbt. Därför gäller det att i skolan visa att vi hänger med och berätta för eleverna hur vi möter dessa utmaningar.

Det kan också vara en utmaning att det finns lite för mycket att välja mellan: det haglar verktyg och tjänster och olika sajter för att hämta appar och program. Hur sorterar jag som lärare i djungeln och vad kan jag använda för att stärka min undervisning? Där behöver organisationen ta ett beslut för vad vi kan använda på vår skola eller i vår kommun, så att lärare vet vad som faktiskt funkar att använda och att lärare som kanske inte är så digitala vågar hoppa på och testa.

Mitt tips till en organisation är att berätta ​vad​ ni använder, ​varför​ ni använder det och till ​vad​, så att det blir tydliga stigar för lärarna att följa. Det kan också vara möjligt för lärare att välja från en större palett, beroende på vilken kunskap eller intresse som de har, så att alla kan vara med och använda digitala verktyg efter sin egen förmåga. Man ska heller inte vara rädd för att våga testa nytt och utvecklas därefter!

Hur arbetar ni digitalt i er kommun idag och hur ser det ut framöver?

Vi är på gång! Åk 7-9 och gymnasiet har en-till-en och denna möjlighet vill vi givetvis framöver kunna ge alla elever, så att vi har en bra maskinpark rakt igenom från förskoleklass och uppåt.

Vi försöker vara tydliga mot våra lärare om hur de kan arbeta med sina “digitala stigar” och vara en support för de som behöver hjälp. Visionen är att det ska gå sömlöst och att det ska vara en enda ingång för att nå det som jag behöver.

För elever har vi inlästa läromedel och program och appar som hjälper till med att läsa, skriva och stava. Vi har samlat på oss en mängd verktyg som ska kunna användas av alla, så att alla ska kunna hänga med i undervisningen.

Vad gjorde att ni valde att aktivera Skolon i er kommun?

Vår vision är att samla allt som våra lärare och elever behöver på ett ställe, så att alla kan komma åt våra digitala verktyg på ett lätt sätt – att tydligt direkt se vilka verktyg som vi har i vår kommun. Det är viktigt för våra befintliga användare, men också jättenyttigt för när det tillkommer nya lärare och elever. De får med andra ord allting serverat – “här finns allt som vi i Boden använder!”

Vi har också fått en möjlighet att hantera alla våra licenser på samma ställe och med lokala verktyg får vi även möjlighet att lägga in våra egna användbara länkar som vi vill att användarna ska kunna komma åt.

Med Skolon har vi helt enkelt fått den tydliga överblick som vi har önskat och som gör att vi säkerställer att alla kan vara med och arbeta digitalt, oavsett förkunskaper.

“Våra erfarna lärare har valt ut och satt samman färdiga paket me...

14 maj|

Vi välkomnar Kunskapsplattan till Skolon – en populär tjänst som gör det enklare för lärare att hitta och använda appar i skolans värld. Vi pratade med Kunskapsplattans grundare, Annika Persson, för att få veta mer om hur det fungerar och vilka möjligheter som finns med tjänsten.


Annika, med en mening: Vad är Kunskapsplattan?

Kunskapsplattan är ett planeringsverktyg för dig som jobbar med appar i undervisningen.

Hur fungerar Kunskapsplattan?
Kunskapsplattan är planeringsverktyget som ger dig en bra start på en pedagogisk planering med appar. Med hjälp av 2000 kvalitetsgranskade appar (kopplade till Lpfö98 och Lgr11) i ett avancerat sökverktyg kan du som pedagog bygga dina egna app-paket, skriva instruktioner och lektionstips om varje app och koppla det till läroplanen. App-paketen kan du dela med både kollegor, elever och föräldrar.

Våra erfarna lärare har valt ut och satt samman färdiga paket med de bästa apparna för olika behov, inom olika ämnen och för olika årskurser. De färdiga app-paketen är grunden som man sedan själv kan fortsätta att utveckla.

Annika Persson, grundare.

Vilka kan använda Kunskapsplattan?
Kunskapsplattan är till för lärare. Med hjälp av Kunskapsplattans planeringsverktyg skapar du som lärare app-paket och dessa kan du sedan dela med alla elever, utan kostnad. Du kan även individanpassa app-paket till elever med särskilda behov och dela dessa både med eleven och föräldrarna.

Vi vill betona att vi tycker att det är viktigt att alla lärare skapar egna app-paket utifrån ämne och teman som ger möjligheten till pedagogiska diskussioner genom att titta på centralt innehåll i respektive ämne. Den analysen är viktig och leder till reflektion och utveckling.

Därför är Kunskapsplattan med i Skolon:
Kunskapsplattans planeringsverktyg sparar tid, effektiviserar och förenklar det pedagogiska arbetet med appar. En grundförutsättning för detta är att Kunskapsplattan är lättillgängligt för alla lärare, därför väljer vi att gå med i Skolon så att alla enkelt kan nå Kunskapsplattan med ett klick.

NYHET:
Tips! Kvalitetsgranskade appar för Google Chromebook kommer inom kort att finnas i Kunskapsplattans sökverktyg.

 

 

 

 

Se mer:

Så här tycker användare av Kunskapsplattan:

Ett otroligt planeringsverktyg!
”Kunskapsplattan är ett otroligt planeringsverktyg för att skapa egna läropaket med appar. Du kan få förslag på app-paket av andra, eller snabbt och lätt skapa egna paket. Dela ett app-paket med elever och lärare. En hjälp för att hitta utbildningsappar kopplade till Lpfö98 och Lgr11. Du kan få snabb introduktion/information hur appen fungerar och vad den övar. Du hittar vad du söker SNABBT och ENKELT. Det jag använder mig mest av är möjligheten att organisera apparna för min undervisning, inom olika områden, ämnen, m.m.”

Bra start på en pedagogisk planering
“Kunskapsplattans absolut största styrka är den tydliga kopplingen till kursplanernas centrala innehåll och bedömningskrav.”

Har underlättat mitt arbete enormt
”Kunskapsplattan har underlättat mitt arbete enormt eftersom jag direkt kan skapa ett individanpassat app-paket och skicka till läraren, eleven och föräldrarna om de vill. På så sätt slipper de prova appar som kanske inte passar just deras elev utan blir för enkla eller för svåra. Istället kan vi hitta rätt mycket snabbare och då blir det också roligare och mer motiverande för eleven. Mycket tidsbesparande och kul!”

 

Nu finns Kunskapsplattan i Skolons bibliotek av digitala läromedel och skolverktyg!

Logga in här eller kontakta oss om du vill veta mer om hur du får tillgång till Kunskapsplattan genom Skolon.