Programmering har gjort sitt intåg i de svenska klassrummen. Vad innebär det för eleverna och hur kan de dra nytta av programmeringskunskaperna i matematiken? Se och hör gymnasieläraren, läromedelsutvecklaren (Natur & Kultur) och författaren Daniel Barker berätta mer!

Daniel Barker är ett välkänt ansikte i IKT-kretsar, då han som gymnasielärare i matematik tidigt började använda digitalisering som hjälpande kraft i klassrummet i form av modellen Flipped Classroom. Hundratusentals har sett hans videos på Youtube under årens lopp och idag är han läromedelsutvecklare på Natur & Kultur, där han även gett ut böcker i ämnet skolans digitalisering. Med matematiken som grund i läraryrket ser Daniel programmeringens intåg i den svenska läroplanen som positivt.

Daniel, vad är fördelen med att elever numera får lära sig att programmera i skolan?

– Programmering finns ju med i matematik för alla elever numera. En av fördelarna med just det är att alla elever faktiskt får chans att lära sig att programmera. Att det inte bara är drivet av elever som kanske har en förälder som är intresserad eller har kompisar som är intresserade, så det är också en jämlikhetsfråga som jag tycker är intressant.

På vilket sätt kan just programmering ge fördelar i matematik?

– Jag tror att programmering kan bidra till att eleverna får arbeta med matematik på ett lite annorlunda sätt än de gjort tidigare. Elever som tidigare har jobbat mycket med att lösa uppgifter enskilt i en lärobok till exempel – om man ber dem att lösa uppgiften med hjälp av programmering, så blir det en variation som man kanske inte kommer åt genom att bara göra uppgifter i en bok eller digitalt läromedel. Det kan handla om att man t.ex. tittar på strukturer hos ekvationer, vilket också är nödvändigt, men som kan vara svårt att komma åt utan programmering.

Se klippet med Daniel Barker här: