Hur kan AI stärka barnens självständighet, avlasta pedagogernas vardag och bli en naturlig del av en hel kommuns skolverksamhet? I den andra delen av Skolons artikelserie AI-boost för lärandet möter vi Simon Melin – förskollärare i grunden, pedagogisk utvecklare på Pedagogiskt center i Helsingborg och hjärnan bakom den prisade digitala förskoleassistenten Laiban. Här berättar han om varför människan alltid måste sitta i förarsätet, hur barn utvecklar sin språkliga förmåga genom att prompta och hur skolor tar sig igenom den beryktade ”lärandegropen”.

Simon Melin har en lång bakgrund inom digitalt lärande. Efter tolv år i barngrupp som förskollärare klev han över till rollen som pedagogisk utvecklare i Helsingborgs stad, där han idag ingår i Skol- och fritidsförvaltningens AI-grupp. Med ett starkt engagemang för att utforska hur digitala verktyg kan berika barns och elevers utveckling har han utbildat pedagoger såväl lokalt som internationellt – bland annat i roller som Apple Distinguished Educator och Apple Professional Learning Specialist.

När generativ AI gjorde sitt intåg såg Simon inte bara en teknisk innovation, utan en chans att frigöra tid och höja kvaliteten i undervisningen.
– För mig handlar resan med AI om precis samma sak som digitalisering i stort: att nyfiket prova sig fram, hitta vägar som ger bäst pedagogisk utväxling och lyfta varandra genom att dela goda exempel, förklarar Simon.

Från Laiban till ”human in the front seat”

Simons AI-resa tog fart redan 2018 i förskolans värld. Där föddes idén till den digitala assistenten Laiban, ett verktyg framtaget för att flytta informationsägandet till barnen själva. Genom röststyrning, talsyntes och bildstöd kunde barnen själva ta reda på vilka kompisar som skulle komma till förskolan, vad det blev för mat eller vilka kläder som behövdes inför utomhusleken.

– Vi vuxna vill ju inte gå runt och fråga någon annan om vad som står på dagens schema stup i kvarten. Barn fungerar på precis samma sätt – de vill också ha koll och äga sin vardag. När barn får direkt tillgång till information växer deras självständighet och delaktighet, säger Simon.

När det talas om AI i skolsammanhang nämns ofta begreppet ”human in the loop”. Simon föredrar att skruva till perspektivet:

– Jag pratar hellre om human in the front seat. Människan ska sitta i förarsätet, och AI ska vara den där supervassa passageraren som agerar bollplank, sekreterare och idéspruta på samma gång.

Trestegsraketen: Så landar du planeringen

För att konkretisera hur lärare och pedagoger kan samarbeta med AI i sin planering beskriver Simon en enkel process i tre steg:

1. Sätt riktningen: Pedagogen ger en tydlig instruktion (prompt) med pedagogiska ramar och målbilder. Det kan handla om att be AI agera förskollärare och skissa på ett tema om insekter med fokus på matematik och språkutveckling för tre- till fyraåringar.
2. Boosten: AI genererar snabbt ett första utkast, strukturerar upp idéer eller ger förslag på aktiviteter.
3. Landa raketen: Pedagogen tar fullt ägandeskap, granskar innehållet kritiskt, sållar och anpassar materialet efter barngruppens unika behov och läroplanens mål.

– Det är alltid pedagogen eller arbetslaget som äger slutresultatet. AI ger oss en fantastisk skjuts framåt så att vi slipper stirra på ett tomt papper, men det pedagogiska omdömet kan aldrig automatiseras bort, betonar han.

Från eldsjälar till organisation: Nyckeln till Helsingborgs framgång

Helsingborg har uppmärksammats brett för sitt modiga och strukturerade digitaliseringsarbete. För att AI ska bli en resurs för alla – och inte stanna vid en handfull teknikintresserade eldsjälar – har ledarskapet satts i första rummet.

– Den allra viktigaste pusselbiten var att vi tidigt utbildade alla rektorer och chefer. Ska ett arbetssätt få genomslag måste skolledarna ha förutsättningar att leda det. Parallellt utbildade vi nyckelpersoner på varje enhet och byggde nätverk där de kan stötta sina kollegor i vardagen, berättar Simon.

Vid sidan av lathundar, webbinarier och gemensamma stödytor på intranätet lyfter han fram de fysiska träffarna som helt avgörande:

– Hands-on-workshops där pedagoger får stöd med just sina specifika frågeställningar gör underverk. Men det är också viktigt att förbereda kollegor på vad som kallas ”lärandegropen” (the learning pit). I början är det lätt att sucka och tänka att verktyget är dåligt när det inte levererar direkt. Vår uppgift är att bygga en bro över den gropen och visa hur små justeringar i instruktionerna gör att man når hela vägen.

Språkutveckling och bildskapande i barngruppen

När AI väl möter barnen i förskolan och skolan handlar det inte om passiv skärmtid, utan om att stimulera tänkande och uttrycksförmåga. Simon har sett hur bildgenerering kan bli en kraftfull motor för språkutveckling.

– När barn får prompta fram bilder tillsammans med en pedagog upptäcker de snabbt att enkla ord inte räcker. De inser att de måste beskriva detaljer, färger, miljöer och känslor för att bilden på skärmen ska matcha den de har i huvudet. Det blir en direkt övning i hur precision i språket påverkar mottagaren – en insikt de sedan tar med sig in i leken och i samtalen med kompisarna.

Samtidigt understryker han vikten av källkritik och förståelse för tekniken:

– Vi måste ge barn och unga verktyg att förstå vad AI är, hur det fungerar och när det hjälper respektive stjälper vårt eget tänkande. Att granska avsändare, källor och syften är viktigare än någonsin.

Detta är del två i Skolons artikelserie AI-boost för lärandet. Här kan du ta del av del 1 där Fredrik ”Feke” Norman berättar om hur han använder AI före, under och efter lektionen, varför klassrummet kan liknas vid att ta körkort och hur lärare kan komma igång utan att vara promptproffs.

Detta är Skolon – vi samlar Sveriges bästa digitala skolverktyg och får dem att fungera i klassrummet

Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg och lärresurser, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet.

De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld.