AI-boost för lärandet: Så bygger läraren Sofie broar med AI – från passiva elever till stärkt självförtroende

Författare: Julia Blomström

Förståelsen landar inte alltid genom att bara läsa en text. I ett klassrum där abstrakta begrepp och osynliga trösklar gör att elever tappar motivationen, visar läraren och IKT-ansvariga Sofie Rosqvist hur AI kan fungera som en bro direkt in i lärandet. Med egen erfarenhet av en ADHD-diagnos i vuxen ålder vet hon hur snabbt tron på den egna förmågan kan svikta – och hur multimodala verktyg kan förvandla motstånd till levande kunskap.
I skolans värld möter lärare varje dag elever som kämpar för att hänga med. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter, språkhinder, NPF eller andra utmaningar som gör att arbetsminnet snabbt blir överbelastat. Ofta beskrivs risken med AI som att elever ska bli passiva – men Sofie Rosqvist, lärare i engelska för årskurs 4–6 och IKT-ansvarig på Kunskapsskolan Västerås, menar att vi måste vända på perspektivet.
– Många elever sitter redan passiva i våra klassrum idag för att de inte förstår. De ser inte sammanhanget eller vet helt enkelt inte hur de ska ta sig vidare, förklarar Sofie.
För Sofie är drivkraften tydlig: alla elever vill lyckas, men skolan blir ibland för abstrakt och otillgänglig.
– När elever inte hänger med handlar det sällan om viljan. Man krockar med en osynlig dörr, och då sjunker motivationen, lusten att lära och tron på sig själv, konstaterar hon.
När texten blir en osynlig dörr
Att läsa en begreppslista inför ett prov kräver enormt mycket kognitiv kapacitet. För en elev som lägger all energi på själva avkodningen finns det ofta inget arbetsminne kvar till förståelsen.
När Sofies elever ställs inför svåra, abstrakta begrepp inom kemi och biologi – som skillnaden mellan materia och material – räckte inte alltid ord på ett papper. Det var då Sofie började utforska hur källbaserade AI-verktyg kan användas för att skapa överskådliga, multimodala ingångar till undervisningsmaterialet.
Genom att ladda upp sina egna pedagogiska källor och läroplansmål i en AI-tjänst kunde hon generera anpassade videoöversikter och visuella förklaringar. Resultatet blev att begreppen fick liv. När eleverna får se bilden, höra förklaringen och läsa samtidigt samspelar flera sinnen parallellt, vilket minskar den kognitiva belastningen. Fokus kan då hamna på vad det handlar om istället för att bara försöka ta sig igenom texten.
-Det är AI, men det är jag som är hantverkaren och det digitala verktyget är min verktygslåda. Det är jag som styr pedagogiken och vad AI:n ska göra, berättar Sofie.
Bussen hem blev en ny lärandemiljö
Nyttan blev inte bara teoretisk, utan skapade snabbt magi i vardagen. Sofie berättar om en elev med kort tid i Sverige och utmaningar med läs- och skrivningen. Inför ett prov bad eleven att få videoöversikten till sin mobil så att han kunde titta på vägen hem.
Han tittade på filmen om och om igen, när han var mottaglig och hade tid. När provtillfället kom fick han genomföra det muntligt – vilket var hans starka sida.
– Han presterade på den högsta nivån! Men det finaste var inte omdömet, utan blicken i hans ögon när han kände att han lyckades. Det smittade av sig. Han blev lugnare i klassrummet, började kämpa mer i andra ämnen och tog en stöttande roll mot sina klasskamrater.
Avdramatisera matriserna – gamifiera kunskapskraven
Sofie har även tagit AI-stödet ett steg längre genom att översätta matriser och kunskapskrav till ett språk som eleverna faktiskt förstår och motiveras av. Genom att instruera sitt AI-verktyg att rama in uppgifter med teman inspirerade av videospel som Roblox och Minecraft, blir bedömningskriterierna en resa i att ”levla upp”.
-
- Level 1 – grunderna: ”Få fram ditt budskap – inga krusiduller, bara ren kommunikation.”
- Level 2 – power up: ”Använd nyckelfraser som ’I am wearing’ för att lägga till struktur och detaljer.”
Genom korta videoinstruktioner ser eleverna exakt vad som gör ett svar bättre, snarare än att bara få höra att det ska bli bättre.
Om artikelserien
Detta är del fyra i Skolons artikelserie AI-boost för lärandet där pedagoger ger konkreta tips till andra pedagoger för ett ännu enklare lärande i klassrummet.
Vill du ta del av tidigare artiklar?
- Del 1: Fredrik ”Feke” Norman om AI som medpedagog – om hur han använder AI före, under och efter lektionen, varför klassrummet kan liknas vid att ta körkort och hur lärare kommer igång utan att vara promptproffs.
- Del 2: Simon Melin om trestegsraketen och AI som kollega – om varför människan alltid ska sitta i förarsätet, hur barn utvecklar språket genom att prompta och hur man tar sig igenom den beryktade lärandegropen.
- Del 3: Camilla Askebäck Diaz om tillgänglig undervisning, källkritik och RUMS-modellen – om hur AI fungerar som personlig ”studybuddy”, varför variationsrikedom slår färdiga svar och hur minnesregeln RUMS sätter rätt promptar i vardagen.
Detta är Skolon – vi samlar Sveriges bästa digitala skolverktyg och får dem att fungera i klassrummet
Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg och lärresurser, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet.
De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld.
Information
Författare: Julia Blomström
Dela detta inlägg?
Prenumerera
Vill du ta del av våra senaste bloggartiklar direkt till din inkorg? Registrera dig nu!
Förståelsen landar inte alltid genom att bara läsa en text. I ett klassrum där abstrakta begrepp och osynliga trösklar gör att elever tappar motivationen, visar läraren och IKT-ansvariga Sofie Rosqvist hur AI kan fungera som en bro direkt in i lärandet. Med egen erfarenhet av en ADHD-diagnos i vuxen ålder vet hon hur snabbt tron på den egna förmågan kan svikta – och hur multimodala verktyg kan förvandla motstånd till levande kunskap.
I skolans värld möter lärare varje dag elever som kämpar för att hänga med. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter, språkhinder, NPF eller andra utmaningar som gör att arbetsminnet snabbt blir överbelastat. Ofta beskrivs risken med AI som att elever ska bli passiva – men Sofie Rosqvist, lärare i engelska för årskurs 4–6 och IKT-ansvarig på Kunskapsskolan Västerås, menar att vi måste vända på perspektivet.
– Många elever sitter redan passiva i våra klassrum idag för att de inte förstår. De ser inte sammanhanget eller vet helt enkelt inte hur de ska ta sig vidare, förklarar Sofie.
För Sofie är drivkraften tydlig: alla elever vill lyckas, men skolan blir ibland för abstrakt och otillgänglig.
– När elever inte hänger med handlar det sällan om viljan. Man krockar med en osynlig dörr, och då sjunker motivationen, lusten att lära och tron på sig själv, konstaterar hon.
När texten blir en osynlig dörr
Att läsa en begreppslista inför ett prov kräver enormt mycket kognitiv kapacitet. För en elev som lägger all energi på själva avkodningen finns det ofta inget arbetsminne kvar till förståelsen.
När Sofies elever ställs inför svåra, abstrakta begrepp inom kemi och biologi – som skillnaden mellan materia och material – räckte inte alltid ord på ett papper. Det var då Sofie började utforska hur källbaserade AI-verktyg kan användas för att skapa överskådliga, multimodala ingångar till undervisningsmaterialet.
Genom att ladda upp sina egna pedagogiska källor och läroplansmål i en AI-tjänst kunde hon generera anpassade videoöversikter och visuella förklaringar. Resultatet blev att begreppen fick liv. När eleverna får se bilden, höra förklaringen och läsa samtidigt samspelar flera sinnen parallellt, vilket minskar den kognitiva belastningen. Fokus kan då hamna på vad det handlar om istället för att bara försöka ta sig igenom texten.
-Det är AI, men det är jag som är hantverkaren och det digitala verktyget är min verktygslåda. Det är jag som styr pedagogiken och vad AI:n ska göra, berättar Sofie.
Bussen hem blev en ny lärandemiljö
Nyttan blev inte bara teoretisk, utan skapade snabbt magi i vardagen. Sofie berättar om en elev med kort tid i Sverige och utmaningar med läs- och skrivningen. Inför ett prov bad eleven att få videoöversikten till sin mobil så att han kunde titta på vägen hem.
Han tittade på filmen om och om igen, när han var mottaglig och hade tid. När provtillfället kom fick han genomföra det muntligt – vilket var hans starka sida.
– Han presterade på den högsta nivån! Men det finaste var inte omdömet, utan blicken i hans ögon när han kände att han lyckades. Det smittade av sig. Han blev lugnare i klassrummet, började kämpa mer i andra ämnen och tog en stöttande roll mot sina klasskamrater.
Avdramatisera matriserna – gamifiera kunskapskraven
Sofie har även tagit AI-stödet ett steg längre genom att översätta matriser och kunskapskrav till ett språk som eleverna faktiskt förstår och motiveras av. Genom att instruera sitt AI-verktyg att rama in uppgifter med teman inspirerade av videospel som Roblox och Minecraft, blir bedömningskriterierna en resa i att ”levla upp”.
-
- Level 1 – grunderna: ”Få fram ditt budskap – inga krusiduller, bara ren kommunikation.”
- Level 2 – power up: ”Använd nyckelfraser som ’I am wearing’ för att lägga till struktur och detaljer.”
Genom korta videoinstruktioner ser eleverna exakt vad som gör ett svar bättre, snarare än att bara få höra att det ska bli bättre.
Om artikelserien
Detta är del fyra i Skolons artikelserie AI-boost för lärandet där pedagoger ger konkreta tips till andra pedagoger för ett ännu enklare lärande i klassrummet.
Vill du ta del av tidigare artiklar?
- Del 1: Fredrik ”Feke” Norman om AI som medpedagog – om hur han använder AI före, under och efter lektionen, varför klassrummet kan liknas vid att ta körkort och hur lärare kommer igång utan att vara promptproffs.
- Del 2: Simon Melin om trestegsraketen och AI som kollega – om varför människan alltid ska sitta i förarsätet, hur barn utvecklar språket genom att prompta och hur man tar sig igenom den beryktade lärandegropen.
- Del 3: Camilla Askebäck Diaz om tillgänglig undervisning, källkritik och RUMS-modellen – om hur AI fungerar som personlig ”studybuddy”, varför variationsrikedom slår färdiga svar och hur minnesregeln RUMS sätter rätt promptar i vardagen.
Detta är Skolon – vi samlar Sveriges bästa digitala skolverktyg och får dem att fungera i klassrummet
Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg och lärresurser, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet.
De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld.
Dela detta inlägg?
Prenumerera
Vill du ta del av våra senaste bloggartiklar direkt till din inkorg? Registrera dig nu!
Utforska Skolon
Förenkla ert digitala användande idag!
Vill du veta mer om hur ni kan arbeta smart digitalt med Skolon på er skola eller prova kostnadsfritt hur plattformen fungerar? Gör som hundratusentals lärare och elever och kom igång med Skolon för att samla alla digitala skolverktyg och läromedel på ett ställe.
