Läroplanens uppdrag att möta varje elev ställer höga krav på läraren, samtidigt som förberedelsetiden sällan räcker till. Hur kan generativ AI skapa fler vägar till samma kunskapsmål? I den tredje delen av Skolons artikelserie AI-boost för lärandet möter vi Camilla Askebäck Diaz, IT-pedagog på Alviksskolan med 25 års erfarenhet. Här delar hon hur AI kan fungera som elevernas personliga ”studybuddy” och hur den enkla RUMS-modellen hjälper lärare att prompta rätt i vardagen.

Camilla Askebäck Diaz har under lång tid varit en välkänd profil inom svensk skoldigitalisering. Med en bakgrund som lärare i matematik och NO på högstadiet rör hon sig idag mellan skrivbordet och klassrummen på Alviksskolan i Stockholm, där hon stöttar, inspirerar och bygger strukturer kring digitala verktyg. För Camilla har utgångspunkten alltid varit tydlig: det är aldrig tekniken i sig som är målet, utan vad den faktiskt kan göra för undervisningen och elevernas lärande.

När generativ AI klev in i skolans värld såg hon nästa naturliga steg i den digitala verktygslådan – men också en förändring i hur vi behöver tänka kring kunskap.

– Tidigare har digitala verktyg framför allt hjälpt oss att skapa, organisera, visualisera och kommunicera. Med AI får vi dessutom ett verktyg som vi kan samtala med, få återkoppling från och använda för att bearbeta och anpassa innehåll. Men AI blir inte automatiskt pedagogiskt bara för att vi använder det. Precis som med alla andra verktyg måste vi börja med frågan: Vad vill jag att eleverna ska lära sig? Därefter kan vi fundera på om AI faktiskt hjälper oss att nå dit, säger Camilla.

En pedagogisk assistent – och två kontrollfrågor i bakhuvudet

I sin egen vardag beskriver Camilla AI som en flexibel pedagogisk assistent. Det kan handla om att ta fram bildstöd, kreativa övningar, presentationer, quiz eller utkast som lärare och elever sedan arbetar vidare med. Hon använder verktygen som idéspruta, för att få ett första utkast till en presentation eller som redaktör på texter som behöver bättre språkligt flyt.

För att hålla balansen mellan tidsbesparing och pedagogiskt ansvar har Camilla två fasta kontrollfrågor som hon alltid ställer sig när hon använder AI för sammanställningar och utkast:

• Har jag kunskapen att kunna göra detta själv egentligen?
  Om svaret är ja handlar det om att spara tid – och det är fullt rimligt i en intensiv lärarvardag.
• Är svaret korrekt?
  Slutresultatet måste alltid faktagranskas av människan.

– Det ska hjälpa mig att göra mer av det jag redan vet fungerar bra – och ibland ge mig idéer som jag själv inte hade tänkt på, konstaterar hon.

AI för tillgänglighet och anpassning

En av Camillas absoluta hjärtefrågor är multimodalt lärande och tillgänglighet. I ett och samma klassrum sitter ofta elever som behöver en mycket enkel text med omfattande stöttning bredvid elever som snabbt behöver större utmaningar. Historiskt har detta inneburit ett massivt merarbete för läraren.

– Med AI kan jag snabbare skapa exempelvis ett bildstöd, en ordlista, fler exempel, stödfrågor eller en mer utmanande uppgift – utan att behöva skapa allting från början, förklarar Camilla.
Det handlar också om att erbjuda flera representationsformer för samma kunskapsinnehåll:

– En elev kanske behöver läsa, en annan behöver ett bildstöd och en tredje behöver få något förklarat med ett konkret exempel. För mig är det kanske en av AI:s största möjligheter i skolan: samma mål, men fler vägar dit.

När eleverna själva använder AI kan det fungera som en personlig ”studybuddy”, särskilt för att stärka likvärdigheten i hemmet för elever som saknar stöttning utanför skoltid. Men Camilla poängterar att detta kräver aktiv undervisning:

– Eleverna måste lära sig att hantera AI på rätt sätt så att det verkligen sker ett lärande och inte blir en genväg till att bara bli klar med en uppgift. Får de den vägledningen är det ett fantastiskt verktyg för att skapa likvärdiga förutsättningar hemma vid studierna.

Från färdiga svar till verklig kunskap

I en tid där vem som helst kan få ett färdigformulerat svar på nolltid menar Camilla att elevernas förmåga till kritiskt tänkande och reflektion ställs på sin spets.

– Källkritik är helt centralt. När det blir så enkelt att få ett färdigt svar blir det ännu viktigare att kunna avgöra om svaret faktiskt är bra. Stämmer informationen? Saknas något? Vem står bakom? Kan jag formulera en bättre fråga eller jämföra olika svar?

Samtidigt lyfter hon fram kreativiteten som en nyckelkompetens:

– Om alla har tillgång till samma kraftfulla verktyg blir den egna idén, nyfikenheten och förmågan att göra något personligt av verktyget väldigt värdefull. Och kanske viktigast av allt: eleverna måste förstå skillnaden mellan att få ett svar och att faktiskt kunna något.

Tre konkreta tips från Camilla

För pedagoger som vill arbeta mer strukturerat och träffsäkert med AI skickar Camilla med tre favoriter:

1. Börja med ditt eget arbete och prompta med RUMS:
   Använd AI till sådant som redan stjäl mycket tid – anpassa texter, skapa instuderingsfrågor eller bolla lektionsidéer. För att få ett riktigt bra resultat, använd minnesregeln RUMS:
   R – Roll: Vem ska AI vara?
   U – Uppgift: Vad ska AI göra?
   M – Målgrupp: Vem är resultatet till för?
   S – Svar: Hur ska svaret se ut och levereras?
2. Be om flera versioner av samma material:
   Nöj dig inte med att bara be om ”en uppgift”. Be modellen generera en enklare variant, en mer utmanande variant, visuellt stöd eller ett alternativt sätt att förklara samma koncept. Det är i variationsrikedomen som den pedagogiska potentialen lyfter.
3. Var nyfiken tillsammans med eleverna:
   Du behöver inte sitta på alla svar själv. Granska ett AI-genererat svar tillsammans i klassrummet: Vad blev bra? Vad blev fel? Vad saknas, och hur kan vi skruva på frågan för att nå djupare? På så sätt tränar ni både AI-förståelse och källkritiskt tänkande i realtid.

Hur kommer man igång? ”Försök inte hänga med i allt”

Till lärare som upplever att AI-tåget rullar för fort och som känner sig överväldigade ger Camilla ett befriande och handfast råd: skala bort bruset.

– Försök inte hänga med i allt. Det lanseras nya tjänster och funktioner hela tiden, och försöker man följa allt blir man snabbt stressad. Välj ett enda verktyg och utgå från ett verkligt problem i din egen vardag.

– Ta en text som dina elever tycker är för svår och be AI hjälpa dig att göra den mer tillgänglig. Eller ta en lektion du ska hålla imorgon och be om tre idéer på hur du kan få eleverna mer aktiva. När du hittar något som faktiskt sparar tid eller lyfter undervisningen – använd det igen. Du behöver inte bli AI-expert, bara vara nyfiken och ta medvetna beslut, avslutar Camilla.

Detta är del tre i Skolons artikelserie AI-boost för lärandet. Vill du ta del av tidigare artiklar?

• Del 1: Fredrik ”Feke” Norman om AI som medpedagog – om hur han använder AI före, under och efter lektionen, varför klassrummet kan liknas vid att ta körkort och hur lärare kommer igång utan att vara promptproffs.
• Del 2: Simon Melin om trestegsraketen och AI som kollega – om varför människan alltid ska sitta i förarsätet, hur barn utvecklar språket genom att prompta och hur man tar sig igenom den beryktade lärandegropen.

Detta är Skolon – vi samlar Sveriges bästa digitala skolverktyg och får dem att fungera i klassrummet

Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg och lärresurser, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet.

De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld.